07 oktober 2020

Gemensam eller delad ekonomi?

flytt ihop

Det är inte ovanligt att man har olika tankar och åsikter om hur en gemensam ekonomi ska skötas. Då är det viktigt att hitta ett gemensamt sätt som båda kan acceptera, eftersom sättet man själv hanterar pengar även påverkar den andre. Det är inte bara hyran som är gemensam utan även reparationen av tvättmaskinen och storhandlingen inför helgen.

Ta er tid att diskutera

Vi vet att ekonomi ofta inte förknippas med romantik, men romantiken mår bättre av att slippa bli drabbad av gnabb som rör ekonomin. Istället för att gå och störa sig på varandras olikheter så kan man göra det till ett gemensamt projekt. Boka en kväll för att bestämma er för vilken modell som passar er bäst så kan ni slippa gnabbet resten av året. Att sätta sig i lugn och ro, kanske duka upp med lite snacks och något gott att dricka gör att ni inleder med god sinnesstämning och lättare kan komma överens. Att vänta tills det att problemen redan har uppstått och frustrationen är ett faktum bäddar ju sällan för smidiga lösningar.

Var ska man börja?

Börja med att räkna på hur stora de gemensamma utgifterna är. Har ni svårt att få en överblick kan det vara bra att ta fram senaste räkningarna och titta igenom senaste månadens transaktioner på lönekontot.

Diskutera vad ni vill med er ekonomi. Vill ni kunna göra massa saker tillsammans eller har ni vitt skilda intressen som ni vill prioritera och kanske dessutom är olika kostsamma? Att ha ett gemensamt förhållningssätt gör att ekonomin blir tydlig för er båda och det blir lättare att prioritera.

Titta igenom vilka av de tre modellerna nedan som skulle fungera. Vilken man väljer beror lite på vilken fas man befinner sig i. Testa en variant och sätt upp ett datum för ett nytt möte. Då kan man till exempel justera summorna, och prata om vad som känns bra och mindre bra.

1. För er som är nyblivna sambos eller kompisar som bor ihop

Den enklaste lösningen, som förutsätter att man har liknande inkomster, är att dela lika på de gemensamma utgifterna. Bestäm en summa som var och en för över till ett gemensamt konto. Härifrån betalar man räkningarna och alla gemensamma utgifter. Båda har också ett kort kopplat till kontot, så att man till exempel handlar mat därifrån. Har man ett gemensamt sparande kan den summan också sättas in på det här kontot, och sedan flyttas vidare till ett gemensamt sparkonto. Det kan handla om att man t.ex. sparar till en gemensam semester eller vill bygga upp en gemensam buffert. Se givetvis till att båda har tillgång till det kontot så ni båda får insyn i alla delar av ekonomin.

De pengar som var och en sedan har kvar på sitt konto gör ni vad ni vill med. Den ena kanske väljer att ha ett eget sparande, medan den andra vill konsumera. Huvudpoängen är att du gör som du vill utan att den andre ska lägga sig i det.

2. För er som har stora skillnader i inkomst

Tjänar en av er mycket mer än den andra kan det vara väldigt tungt för den som tjänar mindre att bära lika stor del av utgifterna utan att dela på inkomsterna. Det kan leda till att ni inte kan göra så mycket gemensamt och kanske kan det bli frustrerande om ena parten har hur mycket som helst att leva på och den andres ekonomi knappt går ihop. En lösning då är att ni bidrar efter förmåga.

Står en av er för 60 procent av hushållets inkomster, kan den personen också bidra med 60 procent av utgifterna. På det sättet får båda en rimlig peng över för eget bruk. Detta alternativ är mindre lämpligt om en arbetar deltid för att till exempel ta hand om barn. Då är det viktigt att den av er som går ner i tid och lön blir kompenserad ekonomiskt med pengar att röra sig med under månaden, sparande, premiepension och eventuellt också privat pensionssparande.

3. För er som har levt tillsammans länge

Ni har koll på vilka inkomster och utgifter hushållet har och har en gemensam syn på det. Större utgifter diskuteras men annars har ni förtroende för varandra och vill kunna ha tillgång till alla delar i er ekonomi. Det innebär att alla inkomster förs in på ett konto som används till både hushållsutgifter, personliga utgifter och därifrån slussas det även pengar till ert sparande.

Nackdelen med denna modell är att det kan leda till konflikter och missnöje. Till exempel: ”Du snusar, då kan jag köpa kläder för 1 000 kronor”. Eftersom var och en inte har sitt eget att göra vad man vill med, är det lätt att börja kritisera den andre för sina prioriteringar och vanor.

Ikano Bank

Genomtänkta beslut


Anonym

23 Feb, 2017 kl 16:20

När du skriver, i modell 2 där det skiljer mkt i inkomst, räknar man brutto eller netto där? Tänker för den som har mkt högre inkomst har ju oxå högre skatt? Om jag och min sambo t ex tjänar 29 000 resp 94 000 så får ju jag ut drygt 20 000/mån och han ut ca 47 000 kr/mån
Tycker dock att det låter väldigt rimligt att man bidrar olika då inkomsterna är väldigt olika….

Svara

Anonym

27 Feb, 2017 kl 14:35

Det kan vara bra att jämföra nettoinkomst indet avseendet. Det gör jag och min sambo. Då jämför man slutraden vilket är det som känns relevant.

Svara

Anonym

27 Feb, 2017 kl 14:48

När det gäller modell 2 bidrag till det gemensamma efter inkomst har jag och min hustru och redan innan vi gifte oss, tillämpat en variant av den modellen. Vi har under alla dessa år aldrig varit oense om pengar. Vi räknar ut vad var och en har i lön efter skatt. Vi har nu efter att vi båda är pensionärer fortsatt med den modellen. Fördelningen räknar vi ut varje gång det skett ngn förändring i nettoinkomsten för oss. Var och en har en anteckningsbok där vi skriver in sådant som är gemensamt, oavsett om det är mat som handlas i butiken, eller räkningar avseende sådant som avser hela hushållet. När månaden är slut gör vi månadsavräkning där vi läser upp vad vi fört in varefter vi för in våra summor i vars och ens bok. Är fördelningen 38 % för en av oss och 62 % för den andre räknar vi ut vad detta blir av totalsumman. Den som betalat mer än sin procent får insatt motsvarande summa eller får det i kontanter om skillnaden var liten. Vad var och en använder sina övriga pengar till har vi aldrig lagt oss i.

Svara

Anonym

27 Feb, 2017 kl 16:05

Har inte för mig att du betalar 50% på hela lönen. Skulle tippa på att du får ut ca: 55000kr av en bruttolön på 94000kr

Svara

Sharon Lavie

10 Mar, 2017 kl 09:08

Hej!
Det är nettoinkomsten ni får räkna på. Det kan också vara så att man måste ta hänsyn till att ena parten behöver betala underhållsbidrag för ett barn som inte bor hemma.
Om du får ut 20 000/mån och sambon 47 000/ mån är er gemensamma nettoinkomst 67 000/mån. Du tjänar 20 000/67 000 = nästan 30% av inkomsterna och kan därför stå för 30 % av utgifterna och sambon får därför stå för 70% av utgifterna om ni väljer denna modell.
Hälsningar
Sharon

Svara

Sharon Lavie

10 Mar, 2017 kl 09:09

Hej!
Det låter väldigt klokt och är min rekommendation också.
Hälsningar
Sharon

Svara

Sharon Lavie

10 Mar, 2017 kl 09:12

Hej Leif!
Vilket fint exempel på hur man kan tillämpa modell 2 i praktiken. Det spar mycket energi och gör livet enklare när man är överens om hur ekonomin ska skötas. Tack för att du delade med dig och jag hoppas det kan inspirera andra.
Hälsningar
Sharon

Svara


 

Välj om du vill skriva under med Mobilt BankID eller BankID på datorn

Läs igenom

Vi förstår att du bara vill bli klar, men du måste läsa följande dokument innan du kan skriva under din ansökan.
OBS. Öppnas i nytt fönster

Skriv under

Öppna BankID appen i din mobil eller surfplatta och knappa in din kod

Nu har du skrivit under!

    Vi behöver din medsökandes underskrift

    Välj hur du vill skriva under.

    Håll sökorden enkla. Du kan använd flera ord för att förfina din sökning.

    Om du inte hittar det du söker kan du prova att skriva nya sökord i sökfältet.