Privatlån Bolån Kreditkort Spara Försäkringar
Vardagsekonomi Kundservice
Privatlån
Privatlån Billån Renoveringslån Samla lån Jämför rätt Trygga lån
Alla våra lån
Bolån
Lånelöfte Låna till bostad Flytta bolån Utöka bolån Bolånekalkylator - hur mycket får jag låna? Bolåneguide
Allt om bolån
Kreditkort
Ikano Kort Delbetala
Spara
Sparkonto Sparkonto Plus Sparkonto Fix Spara åt barn
Alla våra sparkonton
Försäkringar
Låneskydd Betalskydd Reseförsäkring
Alla försäkringar
Vardagsekonomi Kundservice Sök
Företag Om banken

Planetärt

Ett mer hållbart boende

Hur kommer vi att bo och leva om 5, respektive 10 och 20 år? Kommer hemmet få en renässans när vi inte längre åker till jobbet varje dag och gränserna mellan arbetstid och fritid suddas ut? Rör vi oss sakta bort från bostadskarriär till förmån för ”hemskapande”? Vi pratar coliving, självförsörjande och regenerativa hem där vi delar fordon med vår granne. Hela 6 av 10 vill bli självförsörjande på el om 5 år, samtidigt som vår undersökning visar att endast 8 % av svenskarna sätter ett miljömässigt boende på topp-tre av vad som är viktigast idag.

Ladda ner hela rapporten (pdf)

Intresse för självförsörjning framöver – mindre intresse för delat boende

Hur intressant skulle följande vara för dig i framtiden, om fem år?

  • 61 %

    Bli självförsörjande på el (t.ex. med hjälp av solpaneler).

  • 30 %

    Bli självförsörjande på mat (t.ex. genom trädgårds- och/eller inomhusodling).

  • 17 %

    Bo i ett generationsboende för min familj/släkt (t.ex. med barn, förälder, mor-/farförälder).

  • 10 %

    Dela boende/hushåll med andra än partner/familj.

Karin Kjellson

Karin Kjellson är arkitekt och grundare av arkitektbyrån Theory Into Practice. Hon är också drivande i bostadskonceptet Mo-Bo som realiserar framtidslösningar inom mobilitet och boende.

Genom att dela kan människor få tillgång till mycket mer – och leva ett rikare liv

Karin Kjellson! Vad talar för att människor som väljer att investera i ett miljömässigt hållbart boende också upplever ett rikare boende?

– Hemmet är en spegel av oss själva, och hur vi organiserar våra liv. Om du är medveten kring framtidsfrågor förändras allt från matvanor, resebeteenden, till hur du fördelar din tid. Medvetenhet och vilja att vara del av en förändring får stora konsekvenser för framtidens hem. Samhället kanske inte har kommit dit än, men redan nu är det uppenbart att ändrade beteenden förändrar våra hem i grunden. Från att källsortering tar mer plats i köken – i det lilla – till att människor i framtiden kan komma att ha avsevärt mycket mer fritid jämfört med i dag. När gränser suddas ut mellan arbetstid och fritid, och vi lever våra liv på annorlunda sätt, kommer det att påverka våra hem.

Ni har publicerat en studie som visar att coliving leder till mindre koldioxidutsläpp, hur kan den insikten komma att påverka framtidens hem?

– Vi har gått från en väldigt funktionalistisk era, där människor har separerat saker utifrån funktion i separata rum, till en tid där saker och ting överlappar mer och kan samnyttjas mer. Människor kommer känna sig hemma på fler platser än i den privata bostaden. Hemmet expanderas. Som arkitekter ser vi väldigt stor potential i just resursdelning. Det skulle ge många väldigt stora fördelar att kunna nyttja saker tillsammans. Och allt behöver inte nyttjas 100 procent av tiden. Genom att dela kan människor få tillgång till mycket mer och leva ett rikare liv. En studie som TIP nyligen publicerade visar att det leder till en dubbel effekt – både i form av mer yta och i minskad klimatpåverkan.

 Klicka på frågorna för resten av intervjun

  • Sex av tio i Sverige är intresserade av att bli självförsörjande på el om fem år, tre av tio är intresserade av att bli självförsörjande på mat – hur kan bostäder utvecklas för att möta dessa intressen?

    – Vi ser ett skifte från att människor har varit försörjda av de väldigt stora systemen – till att också tänka lite mer i lokala sammanhang. När det gäller energiproduktion är det relativt lätt att se hur ett framtida energisystem skulle kunna byggas ut, exempelvis solenergi, i mycket större i utsträckning än i dag. Det kan människor ganska lätt åtgärda genom att sätta upp solpaneler på taken, vilket det är en jättestor efterfrågan på nu. När det gäller matproduktion krävs stora ytor och mark för att försörja en person men även småskalig odling har väldigt positiva effekter. Det finns kopplingar mellan att överhuvudtaget vara engagerad i någon form av matproduktion till att det också leder till minskat matsvinn och hälsosammare matvanor.

  • Vilka investeringar i bostaden som ger bättre miljömässig hållbarhet, skapar också mest ekonomisk värdeökning?

    – Det som är åtråvärt är det människor också är beredda att betala mer för. Om en ökad andel av befolkningen blir mer medvetna om klimat- och miljöfrågor, kommer de förmodligen att värdera en bostad som har en högre miljömässig standard högre, i linje med deras värderingar. Att de flesta kommersiella byggaktörer satsar på olika klimat- eller miljömärkningar och väljer att betala för att certifiera husen, gör köpare mer trygga, men det kopplar även in till de finansiella strukturerna. Det kommer bli allt vanligare med ekonomiska incitament för gröna lån och investeringar. Det går definitivt i den riktningen.

Expertpanelen: 

Vilka förändringar kommer vi se i svenska hem om 5–10 år?

Frida Momeni Sandin, Ikano Bank

Frida Momeni Sandin

Global marknadschef på Ikano Bank och ansvarig för konsumentinsikter.

  • “Våra hem kommer bli mer än bara bostäder.”

    Jag tror att vår syn på boende kommer att genomgå en påtaglig förändring i framtiden. Vi har suttit fastklistrade vid våra skärmar lite för länge, och fått uppleva en permakris som skapat större fokus på relationer och umgänge. Vi kommer att börja fokusera mer på gemensamma ytor i våra bostäder, och på att skapa meningsfulla upplevelser tillsammans med våra nära och kära. Denna förskjutning handlar om att bygga en känsla av tillhörighet som går utöver de fyra väggarna i våra hem. Det handlar om att skapa platser där vi kan umgås, dela ögonblick och bygga starkare relationer, och där gemenskapen blir en mer integrerad del av vårt boende. Delningsekonomin kommer att spela en intressant roll i detta.

    Våra hem kommer bli mer än bara bostäder; de kommer att bli platser där vi skapar och delar minnen och där vi känner oss mer sammanflätade med vårt samhälle, och basen för hur vi genom konsumtion är med och påverkar i det stora. En sådan utveckling innebär att tidigare fokus på ekonomisk värdeökning av bostaden kompletteras med fler dimensioner av vad som skapar ett rikare boende.

Micael Dahlen

Micael Dahlen

Författare, ekonom och världens första professor i lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

  • ”Hemmet får en renässans när vi inte längre åker till jobbet varje dag.”

    Tänk livsrum i stället för förvaringsrum. Det innebär mindre ”död” yta för grejer, mindre yta för att gå undan, mer yta för att göra saker som att umgås, träna, odla och andra aktiviteter. Mindre egen yta och mer delad yta. Mindre passiv yta och mer aktiv yta. Följden av att vi de senaste åren börjat jobba och leva mer flexibelt blir att vi kommer att vilja bo mer flexibelt. Skala upp och skala ner. Ibland behövs mer yta, ibland mindre. Ibland dela, ibland dela upp.

    Vi kommer att se början på en långsiktig utveckling bort från ”bostadskarriär” som handlar om bostad som en ekonomisk investering att köpa och sälja vidare, till ”hemskapande” som i stället handlar om bostäder att leva i och förändras tillsammans med. Det betyder mer personliga och intima hem.

    Hemmet får en renässans när vi inte längre åker till jobbet varje dag och inte reser långt bort när vi är lediga, det blir en plats för stimulans, rörelse och upplevelser. Apropå rörelse kommer vi att ta steg mot att självförsörja oss med el, värmen som alstras när vi umgås går till köksutrustningen, energin när vi rör på oss går till teven, svetten från en motionscykel går till tvättmaskinen.

Isabella Ahmadi

Isabella Ahmadi

Journalist, grundare av podcasten Smarta Cash och konsumentexpert hos Prisjakt.

  • ”Vid middagsborden kommer vi ha brutit tabut att prata om pengar.”

    Totalrenoveringar minskar och människor ser mer till funktion och föredrar att piffa till ett befintligt kök i stället för att vräka ut det. Second hand-möbler och inredning lär få ett ytterligare uppsving, något som är fint för både planeten och plånboken.

    Teknikens framsteg med AI i spetsen kommer också innanför ytterdörren i allt större utsträckning. Smarta hushållsapparater, värmeanläggningar och säkerhetssystem kan bli en mer normaliserad del av hemmet. Vi kommer veta att vi behöver köpa mjölk på väg hem från jobbet för att vårt smarta kylskåp har meddelat det, och diskmaskinen sätts automatiskt igång när elpriset är lågt. Vinsten av detta blir att vi effektiviserar förbrukningen och sparar tid och förhoppningsvis pengar på sikt.

    Vid middagsborden kommer vi ha brutit tabut att prata om pengar. Vi snackar boräntor, förhandlingsknep och avtalsmissar precis lika avslappnat som när vi pratar om vädret. Privatekonomi hoppas jag är ett inkluderande samtal inom familjen: att vi släpper in barnen i ekonomin – anpassat för deras ålder, givetvis – och kan prata om budgetprioriteringar, investeringar och spardrömmar. Det skapar delaktighet och ger lärdomar för livet.

Solmaz Beik

Solmaz Beik

Arkitekt för Kod Arkitekter som utforskar hur framtidens hållbara boendeformer kommer att se ut.

  • ”Framåt kommer vi se boendeformer i Sverige som ifrågasätter den privata lägenhetens yta och utformning.”

    Efterfrågan finns och är stor på bostäder som bygger på gemenskap och delning av ytor och resurser. Internationellt har man kommit mycket längre än i Sverige där närmast Danmark och Tyskland har en mycket större marknad och bredd av kollektiva boendeformer och gemensamhetsbyggen. Framåt kommer vi se boendeformer i Sverige som vågar gå ännu längre genom att även ifrågasätta den privata lägenhetens yta och utformning.

    Även om ansvaret för en rättvis, hållbar omställning inte bör läggas på individen, så krävs det en bättre förståelse för hur människor kan bidra till en förändring utifrån sitt levnadssätt. Genom att i hemmet medvetandegöra, belysa och främja hållbar konsumtion, resande, förbrukning och sociala relationer kan människor i sina hem bli en del i förflyttningen som krävs.

    Snarare än att förlita oss enbart på tekniska lösningar för en mer hållbar konsumtion måste vi utmana hur vi bor, med vilka, och på vilka sätt.

Favoriter bland framtidsboenden

Yngre längtar mer till landet än vad äldre gör. Yngre med trädgårdslängtan drömmer om ett villaliv eller ett naturnära hem, medan de äldre sätter en lägenhet i stadskärnan med närhet till bekvämligheter högst upp på listan.

Favoriter bland framtidsboenden
Ida Lemoine

Ida Lemoine är vd och medgrundare av Beteendelabbet som hjälper organisationer med beteendeförändring för ökad hållbarhet.

En stark förändringskraft i att känna att man inte är ensam.

Hej Ida Lemoine! Hur påverkas människor känslomässigt av att göra hållbara konsumtionsval?

– Generellt sett mår vi bra när vi agerar i linje med våra värderingar och att göra gott för världen kan ge oss känslor av tillfredsställelse. När våra beteenden går emot våra ideal kan vi uppleva det som kallas kognitiv dissonans, ett psykiskt obehag, som kan få oss att stoppa huvudet i sanden och inte vilja titta på hur vi faktiskt agerar.

 Klicka på frågorna för resten av intervjun

  • Vilka är de största hindren för människor att göra mer hållbara val?

    – De personliga vardagsincitamenten trumfar många gånger de klimatmässiga. I ett projekt vi gjorde kopplat till att åka kommunalt uttryckte människor att valet handlade om miljö, men när vi tittade närmare tycktes det framför allt vara ett ekonomiskt beslut. Ideal är bra, men det räcker oftast inte. Vi måste hitta det som motiverar människor i vardagen. Finns det en delningspool för verktyg eller cyklar med ett smidigt bokningssystem kommer människor gärna använda det.

  • Vad påverkar och motiverar människor att tänka mer klimatsmart när det gäller val av investeringar i boende?

    – Ju närmare konsekvenserna flyttas till oss som individer, desto mer benägna blir vi att agera. Solceller tog rejält med fart när energipriserna slog i taket. När externa faktorer som påverkar oss personligen pushar oss, som vår ekonomi, komfort eller hälsa – här och nu – brukar det driva förändring. Sedan ska vi inte underskatta vikten av normer. I områden där många har elbil skaffar också ännu fler elbil. Det blir positiva spridningseffekter. I forskningen tittar man mycket på ”social tipping points” och 25 % är ett tal man nu pratar om – när en fjärdedel av en grupp börjar göra ett visst beteende kan det börja tippa över och leda till nya normer på samhällsnivå. Det finns en stark förändringskraft i att känna att man inte är ensam.

 

4 tips för ett mer hållbart hem:

Ett

  • Sänk elförbrukningen

    Kostnader för el och uppvärmning är en stor utgift och elförbrukningen har betydande inverkan på miljön (ca en fjärdedel av världens utsläpp kommer från produktion av el och värme).

  • Tänk energisnålt

    Gör ditt hem mer energisnålt och investera i mer hållbara energikällor. Byt ut oljepannan mot en värmepump, installera solceller, säkerställ god isolering och byt ut gamla fönster.

Tre

  • Minska vattenförbrukningen

    Sätt in vattensnåla kranar och duschmunstycken, laga droppande kranar, diska och tvätta enbart fulla maskiner och installera en vattentunna för bevattning.

  • Gå ihop

    Dela på resurser med grannarna. Genom att äga verktyg och redskap gemensamt, skapa rum för återbruk eller starta en bilpool kan ni både hålla nere konsumtionen, spara pengar och stärka den sociala samhörigheten.

Lars Lundbye

Lars Lundbye är grundare och kreativ chef för Almenr, en plattform för invånardriven fastighetsutveckling som just nu har 16 000 medlemmar i sin databas som väntar på att matcha med sitt community.

När människor bor tillsammans uppstår ett mer hållbart beteende.

Hej Lars Lundbye! Hur skiljer sig den moderna coliving-rörelsen från historiska kollektiv?

– Moderna coliving har två tydliga inriktningar. Först, coliving som en tjänst, som drivs av stora kommersiella företag och ofta liknar lyxiga hotell eller långtidshyrescommunityn. Den andra inriktningen är samtida ekobyar, en rörelse som har djupare rötter och betonar hållbarhet, resursdelning och meningsfulla relationer.

 Klicka på frågorna för resten av intervjun

  • Hur kan människor spara pengar genom coliving?

    – Gemensamma middagar kan kosta så lite som 40 kr om dagen per person. Communityt delar på resurser som verktyg och transport, som du inte längre behöver äga själv. När människor delar värderingar blir de också mer intresserade av att hjälpa varandra.

  • Vilka är fördelarna med hem som drivs av gemenskap?

    – Det har nyligen genomförts ett forskningsprojekt vid Köpenhamns universitet som visar att människor som bor i ekobyar lever längre, är friskare, har en markant förbättring av livskvalitet och närmare relationer till människor, vilket i sin tur förbättrar deras upplevelse av livskvalitet. De har också färre sjukdagar än standard, de sparar upp till 50 % av sin körsträcka per person i bil och 40 % i matavfall. Vissa samhällen minskar sitt koldioxidavtryck med 20 till 30 % jämfört med ett genomsnittligt jämförbart normalt bostadsprojekt. Effekterna av att leva på detta sätt är radikala, både socialt, hälsomässigt och klimatmässigt. När människor bor tillsammans uppstår ett mer hållbart beteende.

Dimensioner av rikare boende

tre dimensioner av rikare boende

Läs hela rapporten

När vi i vår första rapport undersöker vad som ger upplevelsen av ett rikare boende, har vi identifierat tre dimensioner som påverkar oss människor.

Vi får svar på vad som påverkar synen på hemmet i en orolig omvärld – och målar med hjälp av nya insikter upp en bild av hur framtidens hem kan utvecklas.

Ladda ner hela rapporten (pdf)

Tips för ett rikare boende

Så håller du nere elkostnaderna

Det finns ganska enkla saker som du kan göra för att hålla nere din elförbrukning. Här tipsar vi om vad du kan göra både kortsiktigt och långsiktigt för att minska dina elkostnader.

Läs mer

Odla egen mat hemma och spara pengar

Att odla egen mat är ett utmärkt sätt att sänka sina matkostnader. Genom att välja rätt grödor och anpassa odlingen kan du både spara pengar och njuta av färsk mat med relativt liten arbetsinsats.  

Läs mer

Människor på uteplats

Maxa utelivet

Går du i tankar på att fixa till din trädgård med en altan eller ett mysigt växthus? Så här kommer du igång med ditt projekt.

Läs mer